I made it!

Yes, Yes, Yes! Första dagen när man ska träffa eleverna efter en längre ledighet är alltid nervöst. Nu låter det som att jag är en väldigt rutinerad lärare eftersom jag kan dra sådana slutsatser. Det vill jag ju inte påstå att jag är efter mina drygt fyra terminer i skolans värld.

Jag vet inte vad det är som gör att jag blir nervös. Jag menar, eleverna känner jag ju, kursinnehållet har jag relativt bra koll på och jag har de närmaste veckornas planering färdig.
Ändå pirrar det i kroppen när klockan ringer in och jag hör eleverna tjimma och tjoa utanför dörren. Ett gäng prepubertala vilddjur som bara väntar på att få bryta sig in så fort jag låst upp dörren.

Efter några lektioner släpper dock nervositeten och man finner sitt gamla vanliga lärarjag igen. Det är väl där jag känner en viss förändring mot när jag var nykläckt. Det är inte det att nervositeten är mindre nu än när man var ny, men man kan liksom släppa den och återta sin lärarroll fortare.

Äsch, jag vet inte vad jag snackar om egentligen. Svårt att förklara. Jag överlevde dagen och känner mig fortfarande glad och positiv, vilket är bra! Hej så länge.