Har inte skrivit på länge, åkte på en ny förkylning i måndags och har inte haft motivationen att gå in hit och skriva av mig. Är mitt uppe i de nationella proven just nu, engelska. Imorgon och på måndag ska vi göra klart de skriftliga delarna, sedan är det bara intervjuerna kvar. Huvva, jag ser inte fram emot dem, tycker det verkar krångeljobbiga. Annars knallar allt på som vanligt. Min kollega har gått ner i tjänst och en ny kollega kommer att ta över hans undervisning tre dagar i veckan.
Apropå min nya kollega, hon är chockad. Det är andra gången jag får höra av en vuxen att de tycker att mellanstadieeleverna är värre här än på X-skolan (x-skolan är värsta ghettoskolan ute i förorten, med en massa skolk och sociala problem... Rosengård light typ). Jag kan hålla med om att det finns stora attitydproblem bland vissa elever, om man säger så.
Ett helt ordinärt exempel ifrån i måndags: Högstadielärare "X" sitter i matsalen och pratar med några sexor om vilket språk de ska läsa i sjuan varav en elev i år 5 slår sig ner bredvid lärare "X". "X" har aldrig sett eleven i fråga tidigare och eleven säger helt oväntat gravallvarligt och utstuderat till X "Du, jag tycker inte om dig, ska vi göra en "deal"!? Du snackar inte med mig, så snackar jag inte med dig" Vad svarar man på det liksom?
Trots ett hårt klimat så trivs jag faktiskt här. Eleverna är svårflirtade och deras respekt är ingenting man får så där utan vidare. Jag gillar utmaningen och möjligheten jag får av att växa som pedagog och människa, och som en av mina kollegor sa åt mig en gång: Klarar du av att jobba här kommer du att kunna ta vilket lärarjobb som helst sen". Det är alltså med någon form av hatkärlek jag beger mig till jobbet varje morgon. Jag kämpar på!
torsdag 28 februari 2008
måndag 18 februari 2008
Läraren som ensam syndabock
"De slog mig med plankor"
"lärarna gjorde ingenting för att stoppa mobbarna"
Citaten är hämtade ifrån en artikel i dagens Aftonbladet som handlar om 11-årige Samuel Gullin (http://www.aftonbladet.se/nyheter/article1860592.ab). Artikeln berör det faktum att antalet anmälningar till skolverket där skolan inte agerat tillräckligt vid mobbing och kränkande behandling ökat lavinartat under de senaste året.
Återigen står de inkompetenta och outbildade lärarna i fokus. SVT har till och med gått så långt att de bytt ut oss mot ett gäng superpedagoger som får ta över undervisningen i en 9:a i Malmö. Det finns faktiskt vuxna som kan slå näven i bordet och visa vart skåpet ska stå, men samtidigt vara den ömsinte, empatiske psykologen som kan vara lagom mycket "kompis" med eleven utan att för den skull bli kompis med denne. SVT gör allt för att påvisa hur värdelösa vi lärare är på att fullfölja vårat uppdrag. Svensk lärarkår är helt enkelt oduglig (med få undantag). Punkt slut.
Det är väldigt lätt att skylla allting på skolans personal utan att se till helheten. Handlar det här problemet egentligen om att vi lärare är så fruktansvärt oempatiska och inkompetenta kräk? Jag tror inte det. Visst, det finns säkert lärare som aldrig borde ha få satt sin fot inom skolans värld, det är jag inte sen med att medge. Men jag tror för den sakens skull inte att alla lärare är oempatiska kräk som bara har "håll dig undan ifrån dem" att säga till en pojke eller flicka som blir jagad av en mobb med påkar och träplankor. Vi måste förstå personen bakom som kläcker ur sig en sådan idiotisk kommentar (utan att för den skull säga att det är ok)
Vi borde lägga fokus på om lärarens arbetsuppgifter står i likställdhet till den tid vi har att förfoga oss över. Det är väldigt svårt att reda ut en mobbingsituation på ett fullgott sätt när den ska klämmas in på en kort rast mellan svenska och so. Det finns helt enkelt väldigt lite utrymme och ibland inget utrymme alls för att ta itu med saker på så sätt att man känner sig nöjd.
Dessutom läggs mer och mer olika arbetsuppgifter på lärarens bord. Just nu ska vi snart påbörja de nationella proven. Jag kommer då ha fullt upp att rätta över 300 prov i svenska, engelska och matematik. Mitt i allt det här så ska alla barn i år 6 ha utvecklingssamtal och individuella utvecklingsplander, sk. IUP:s ska skrivas. Utöver detta ska vanliga lektioner planeras, läxor ska rättas, prov ska rättas. Dessutom är många olika möten inplanerade, dels obligatoriska möten för hela arbetslaget och dels möten kring enskilda elever.
Varje vecka är dessutom 80 min av min arbetstid så kallade "rastvakter" då jag ska vara ute på rast med eleverna. Ni hör ju själva, om det finns mycket oro i elevgruppen och mobbing förekommer på flera håll är det mycket svårt att hinna med att lösa allting på bästa möjliga sätt.
Jag säger inte att jag tycker att det här är ok! För det tycker jag inte. Jag vill bara försöka få er som inte är pedagoger att förstår hur det är att vara lärare i dagens svenska skola. Det är inte lätt. Och de lärare som jag stött på i min vardag gör ett sjujäkla duktigt jobb, no question about it! Vi är förmodligen betydligt mer skärpta och empatiska än vi får lov att uppvisa i skolan. För att få spelrum för våra oanade talanger måste vi ges tillfället att få visa upp dem.
"lärarna gjorde ingenting för att stoppa mobbarna"
Citaten är hämtade ifrån en artikel i dagens Aftonbladet som handlar om 11-årige Samuel Gullin (http://www.aftonbladet.se/nyheter/article1860592.ab). Artikeln berör det faktum att antalet anmälningar till skolverket där skolan inte agerat tillräckligt vid mobbing och kränkande behandling ökat lavinartat under de senaste året.
Återigen står de inkompetenta och outbildade lärarna i fokus. SVT har till och med gått så långt att de bytt ut oss mot ett gäng superpedagoger som får ta över undervisningen i en 9:a i Malmö. Det finns faktiskt vuxna som kan slå näven i bordet och visa vart skåpet ska stå, men samtidigt vara den ömsinte, empatiske psykologen som kan vara lagom mycket "kompis" med eleven utan att för den skull bli kompis med denne. SVT gör allt för att påvisa hur värdelösa vi lärare är på att fullfölja vårat uppdrag. Svensk lärarkår är helt enkelt oduglig (med få undantag). Punkt slut.
Det är väldigt lätt att skylla allting på skolans personal utan att se till helheten. Handlar det här problemet egentligen om att vi lärare är så fruktansvärt oempatiska och inkompetenta kräk? Jag tror inte det. Visst, det finns säkert lärare som aldrig borde ha få satt sin fot inom skolans värld, det är jag inte sen med att medge. Men jag tror för den sakens skull inte att alla lärare är oempatiska kräk som bara har "håll dig undan ifrån dem" att säga till en pojke eller flicka som blir jagad av en mobb med påkar och träplankor. Vi måste förstå personen bakom som kläcker ur sig en sådan idiotisk kommentar (utan att för den skull säga att det är ok)
Vi borde lägga fokus på om lärarens arbetsuppgifter står i likställdhet till den tid vi har att förfoga oss över. Det är väldigt svårt att reda ut en mobbingsituation på ett fullgott sätt när den ska klämmas in på en kort rast mellan svenska och so. Det finns helt enkelt väldigt lite utrymme och ibland inget utrymme alls för att ta itu med saker på så sätt att man känner sig nöjd.
Dessutom läggs mer och mer olika arbetsuppgifter på lärarens bord. Just nu ska vi snart påbörja de nationella proven. Jag kommer då ha fullt upp att rätta över 300 prov i svenska, engelska och matematik. Mitt i allt det här så ska alla barn i år 6 ha utvecklingssamtal och individuella utvecklingsplander, sk. IUP:s ska skrivas. Utöver detta ska vanliga lektioner planeras, läxor ska rättas, prov ska rättas. Dessutom är många olika möten inplanerade, dels obligatoriska möten för hela arbetslaget och dels möten kring enskilda elever.
Varje vecka är dessutom 80 min av min arbetstid så kallade "rastvakter" då jag ska vara ute på rast med eleverna. Ni hör ju själva, om det finns mycket oro i elevgruppen och mobbing förekommer på flera håll är det mycket svårt att hinna med att lösa allting på bästa möjliga sätt.
Jag säger inte att jag tycker att det här är ok! För det tycker jag inte. Jag vill bara försöka få er som inte är pedagoger att förstår hur det är att vara lärare i dagens svenska skola. Det är inte lätt. Och de lärare som jag stött på i min vardag gör ett sjujäkla duktigt jobb, no question about it! Vi är förmodligen betydligt mer skärpta och empatiska än vi får lov att uppvisa i skolan. För att få spelrum för våra oanade talanger måste vi ges tillfället att få visa upp dem.
söndag 17 februari 2008
stök i kök - del 2
Vi lyckas alltid tjaffsa angående matlagningen här i huset. Nu har det hänt igen. Det hela slutade med att jag med irriterad röst sa att "det går visst aldrig att göra dig nöjd" varefter jag gick in hit i datorrummet och stängde dörren efter mig.
Iallafall, hela tjaffset handlade om att jag plockade upp potatisskalen ur diskhon. Efter att jag var klar sa John att det var ganska onödigt av mig eftersom han skulle skala löken däröver. Det som gjorde mig irriterad varatt jag tog upp potatisskalen från början för att underlätta för honom vid diskningen (det är John som diskar). Kan det vara det låga blodsockret som spökar månne?
Nej, nu har jag tjurat färdigt!
Hej på er!
Iallafall, hela tjaffset handlade om att jag plockade upp potatisskalen ur diskhon. Efter att jag var klar sa John att det var ganska onödigt av mig eftersom han skulle skala löken däröver. Det som gjorde mig irriterad varatt jag tog upp potatisskalen från början för att underlätta för honom vid diskningen (det är John som diskar). Kan det vara det låga blodsockret som spökar månne?
Nej, nu har jag tjurat färdigt!
Hej på er!
söndag 10 februari 2008
En uppmaning till alla 80-talister runtom i Sverige
Jag vill att du sätter på dina högtalare alternativt sätter på dig hörlurar.
Tryck sedan på den här länken:
http://www.youtube.com/watch?v=3x_aa0kZjMI&feature=related
Tryck sedan på den här länken:
http://www.youtube.com/watch?v=3x_aa0kZjMI&feature=related
fredag 8 februari 2008
Ung fröken söker lärartjänst
Som ni kanske inte vet så surfar jag dagligen in på http://www.ams.se/ för att hålla mig uppdaterad om vilka lärarjobb Uppsala kommun har att erbjuda. Nu har jag ju jobb och allt sånt va, men du vet, det skadar ju inte att titta efter potentiella alternativ. Vidga sina vyer litegranna. Det är ju knappast så att skolan jag är på just nu är oumbärlig på något sätt.
Ja, men så var det då alla dessa jobbannonser! Det är svårt att sålla i denna djungel av tiotusentals utlysta tjänster. Det finns ju så många lärartjänster med min ämneskombination att söka att jag inte vet i vilken ände jag ska börja. Jag funderar därför istället på att vara lite rebellisk och söka den här utmärkande tjänsten som jag hittade på ams idag:
Universitetslektor i Kärnfysik; Uppsala universitet; Uppsala; 080206 Uppsala
universitet ledigförklarar härmed en anställning som Universitetslektor i tillämpad kärnfysik med inriktning mot kärnämneskontroll och kärnbränslediagnostik vid Institutionen för fysik och astronomi, avd. för tillämpad kärnfysik.
Så, vad säger ni? Det är inte var dag man hittar sådana här godbitar till tjänster.
Nu är det iofs inte min ämneskombination och allt sånt där dåra, men med tanke på att det fortfarande anställs obehöriga lärare runtom i vårat avlånga land kanske de nöjer sig med någon som faktiskt har den pedagogiska utbildningen och dessutom har läst Naturkunskap A och B på gymnasienivå. Det där med ämneskunskaper är väl egentligen ganska trivialt? Sånt lär man sej juh under resans gång så att säga, eller hur!
ps! Jag läste även en Big Bang-kurs med inriktning naturvetenskap (10p) på universitetet, så jag har även universitetspoäng att tillgodoräkna mig i de naturvetenskapliga ämnena ds!
Ja, men så var det då alla dessa jobbannonser! Det är svårt att sålla i denna djungel av tiotusentals utlysta tjänster. Det finns ju så många lärartjänster med min ämneskombination att söka att jag inte vet i vilken ände jag ska börja. Jag funderar därför istället på att vara lite rebellisk och söka den här utmärkande tjänsten som jag hittade på ams idag:
Universitetslektor i Kärnfysik; Uppsala universitet; Uppsala; 080206 Uppsala
universitet ledigförklarar härmed en anställning som Universitetslektor i tillämpad kärnfysik med inriktning mot kärnämneskontroll och kärnbränslediagnostik vid Institutionen för fysik och astronomi, avd. för tillämpad kärnfysik.
Så, vad säger ni? Det är inte var dag man hittar sådana här godbitar till tjänster.
Nu är det iofs inte min ämneskombination och allt sånt där dåra, men med tanke på att det fortfarande anställs obehöriga lärare runtom i vårat avlånga land kanske de nöjer sig med någon som faktiskt har den pedagogiska utbildningen och dessutom har läst Naturkunskap A och B på gymnasienivå. Det där med ämneskunskaper är väl egentligen ganska trivialt? Sånt lär man sej juh under resans gång så att säga, eller hur!
ps! Jag läste även en Big Bang-kurs med inriktning naturvetenskap (10p) på universitetet, så jag har även universitetspoäng att tillgodoräkna mig i de naturvetenskapliga ämnena ds!
lördag 2 februari 2008
En helt vanlig lördag
Idag tog John och jag en promenad för att utforska närmaste väg till hans blivande praktikplats. Väl framme vid praktikplatsen kände vi inte för att återvända hem, utan vi bestämde oss för att gå in till stan. På väg in till stan hittade vi ett konditori som vi aldrig tidigare besökt. Därinne möttes jag av ljuvliga bakverk som jag aldrig tidigare skådat. Girig som jag är kunde jag inte nöja mig med ett bakverk, utan det blev två. Tyvärr så uppfyllde det ena bakverket inte mina förväntningar. Jag trodde det skulle vara krämig chokladsmet på kakan, men så var den inte.
När vi kom hem gjorde vi iordning baguetter med rostbiff och till det drack vi kaffe. Efter "kvällsmaten" hällde jag upp lösviktsgodis i en skål och så tittade vi på "Underbar och älskad av alla". Efter filmen har jag dolat med lite allt möjligt härhemma. Ett tag såg jag nästan ut såhär:

Man skulle kunna tro att jag var utklädd till Jason i "Fredag den 13:onde", men så var det inte. Det var bara jag som la en fuktighetsmask. Jag blev mycket förvånad när jag öppnade förpackningen. Jag trodde det skulle vara någon slags kletig kräm däri. Istället låg där en våtservettsliknande sak med utklippta hål för ögon och mun. Man skulle lägga hela den där våta papperssaken över ansiktet och låta den verka i 15 min. Snuggles blev inget rädd för mig när jag försökte skrämma honom. Jag fick iallafall John att rycka till när jag smög mig upp bakifrån.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)