Nu har jag i allafall bestämt mig för att ta det där vaccinet. Det får bära eller brista. Enligt media verkar man ju vara nära döden oavsett hur man än gör. Jag får väl skynda mig iväg nästa vecka innan jag ändrar mig.

Jag är en sån där person som alltid har ångest innan jag genomför en grej. Så fort jag har gjort grejen så släpper jag det. Jag vet att när jag väl tagit den där sprutan så kommer jag inte gå runt och oroa mig något mera, då har jag liksom gjort mitt val.

Jag blir totalnipprig av valmöjligheter. Stackars ungar som ska välja gymnasium nuförtiden säger jag bara. På min tid, den gamla goda tiden, fanns det kanske runt 10gymnasier att välja mellan i Uppsala, och då hade vissa gymnasier speciella inriktningar. Exempelvis så valde alla fordonskillar och esteter Boland. I dagsläget finns det...wait...googlar in mig på uppsala.se hemsida...25 gymnasieskolor i Uppsala att välja mellan. Visserligen har flera speciella inriktningar nu också, men ändå! Jag hade ingen aning om vad jag ville göra med mitt liv när jag var 16.

Det hade jag förvisso inte när jag var 20 heller och brände av upp till Umeå och plugga ett år. Och då var jag liksom 20!!! (där uppe träffade jag dessutom en tvättäkta psykopat som höll på att förstöra mitt liv)

Asså, jag var inte ens säker när jag hoppade på lärarprogrammet 2001. Jag var inte ens säker när jag gjorde min slutpraktik på lärarprogrammet 2005. Hade grym ångest hela tiden och visste varken ut eller in. Sedan hela första året som lärare funderade jag ju starkt på att bara kasta in handduken och ge upp.
Ahh, vad jag försöker säga är väl att bara välja och sedan tuta och köra.

Jaja, nu var det ju faktiskt flunsanvaccinet vi skulle diskutera. Jag kommer att ta det på tisdag tror jag. Det var tydligen drop in på vårdcentralen här.

Over and out!

Va skönt det är att äntligen ha klippt håret hos en kompetent frisör. Blev väldigt nöjd när jag var och klippte mig i fredags, passade även på att få ögonbrynen färgade.

Idag har jag delvis tillbringat morgonen med att läsa gamla dagböcker. Det är otroligt hur mycket man har glömt av. Tur att det finns dokumenterat. Jag skrev dagbok regelbundet från när jag lärde mig skriva vid 7 års ålder frams till jag var 22. Sedan slutade jag. Jag vet inte riktigt varför, jag såg liksom ingen mening med det hela längre. Under de senaste veckorna har jag återigen känt inspiration till att återuppta skrivandet. Det fungerar lite som terapi och det är skönt att få ner känslorna på papper, blir liksom lättare att släppa dem då + att det är sjukt underhållande att läsa om några år (skrattar ibland högt åt saker som jag skrev när jag var femton, att jag hade sådan humor, blir liksom impad).

Så i allafall, igår var jag faktiskt iväg och köpte mig en dagbok på Åhléns i äkta fjortisstil med röda hjärtan på + ett sånt där sött litet dagbokslås. Blir lite roligare att sätta piff på tillvaron. Mitt första inlägg blev om svininfluensan och mitt velande fram och tillbaka om jag ska ta vaccinet eller inte. Jag har blivit uppskrämd av alla skrämselpropagande om förlamning och andra fruktansvärda biverkningar.

Vi kom precis hem ifrån stan. Har hunnit natta Freddie samt slänga i mig misosoppa och sushi; John drog i sig en pizza med bea och dr pepper.

Härligt! Nu har jag borstat håret och tänderna + gett Freddie lite krubb. Tänkte gå ner på stan en sväng.

Sicken värdelös dag! Sitter fortfarande i mina mjukisbraller och nattlinne. Har varken borstat håret eller tänderna. Fredrik har somnat och jag borde egentligen göra allt det som borde göras, men jag pallar inte. Istället sitter jag här och fördriver tiden med att spela Farmville och surfa.

Ryck upp dig Hanna!

Fredrik betedde sig jättekonstig under natten. Jag trodde faktiskt han var på väg att bli sjuk för han låg och snörvla och hade konstiga ljud för sig. Han vaknade även mer än vanligt. På morgonen var han dock frisk och kry. Förklaringen är att han fått tänder under natten. Klirrade för fullt när jag kände efter med en sked i munnen. Nu är han jättegrinig och det känns inte som att någonting kan få honom lugn. Han har förmodligen ganska så ont :(
Det är väl bara att acceptera att det är en sådan dag idag.

Gårdagen: Lämnade Fredrik till päronen vid tre-tiden. Mötte upp en god vän vid centralstationen. Tåg till Sthlm vid fyra. Gick från centralen i Sthlm till Slussen och mötte upp en annan vän. Sedan gick vi vidare till söder. Käkade sushi och sedan hem till P. Där drack vi gott vin och spelade kort fram till ett. Sedan apostlahästarna tillbaka till centralen och slutligen buss hem till Uppsala. Låg i sängen runt 3.40. Kvällen blev mycket lyckad! Stackars John som skulle upp vid 6.30 och gå till jobbet.

Idag: Vaknade strax innan elva. Surfade och drack kaffe. Gick hem till päronen vid tolv. Möttes av en liten älskling som avfyrade ett stor leende mot sin mamma. Jag smälte. Fika och åt lunch. Mötte upp John vid fyra. Gick till Gränby och handlade, fikade. Sedan hemma hela kvällen.

Kom upp ur badet för en stund sedan. Var himla skönt. Har legat en stund på sängen i gästrummet/Fredriks rum/datarummet och läst senaste numret av "Världens historia". Vad skulle jag göra utan denna superba tidning. Det är ju verkligen så att man längtar efter varje nummer. Helt klart den bästa tidningen som finns på marknaden. Ett tag var vi prenumeranter av både Världens historia och Illustrerad vetenskap. Jag tyckte dock inte att Illustrerad vetenskap var någonting för mig. Det slutade bara med att flera nummer låg olästa här hemma. Nu har vi bara Världens historia och den är som jag tidigare nämt kanon.

Annars läser jag inte så mycket tidningar. Jag får hem facktidningen en gång i månaden, men den slänger jag direkt i pappersåtervinningen. Jag blir alltid så upprörd och hatisk när jag läser den, så det är lika bra att jag låter bli. Speciellt nu när jag är mammaledig. Alltså, jag blir verkligen alltid arg på någonting när jag läser den. Jag stör mig enormt på hur många gamla lärarrävar tycker och resonerar. Utöver dessa två tidningar blir det väl att jag köper kvällspressen nångång ibland eller läser ett och annat nummer av Allers hemma hos morsan.

Jag ska snart gå och lägga mig men jag blev fast här vid datorn för att jag behövde skörda lite i Farmville, som är ett sjukt beroende framkallande och iq-befriat spel som går att spela på Face book. Börjar man och går det minsta lilla in för det så blir man fast. Det kräver noll i skicklighet och tar bara en massa tid som man skulle kunna lägga på viktigare saker.

Man ska odla sin trädgård :)

Lillgrabben vägde inte riktigt 10 kg som jag trodde (päronens våg i badrummet är fett missvisande). Han vägde däremot 8,5 kg och var 67cm lång. Sköterskan gjorde ett diagram av hans framtida förväntade längd. Han blir en lång och ståtlig grabb runt 190cm. Både längre än mamma och pappa. Det är svårt att förstå nu när han ligger och småmyser i famnen. Eller där vill han knappt ligga längre i och för sig.

Mitt älskade lilla kraftpaket

Tiden går så fort. Idag ska jag iväg på Fredriks 4,5 månaders kontroll. Distriktsköterskan lär ju inte klaga på dålig viktuppgång i allafall. Han väger närmare 10kg (en normalvikt för en 1-års bebis).

Idag har jag och John verkligen storstädat hela lägenheten; piskat mattor, svabbat golv, vikt tvätt, skurat och dammat. Phew! Nu är jag helt svettig. Ska strax belöna mig med ett bad och en kopp kaffe. Efter det ska vi iväg och handla, vi får över en vän på middag idag. Det ser jag verkligen fram emot. Hej så länge!