Sitter här och småskrattar åt mig själv. Mådde dåligt hela natten. Vaknade till och från av ett fruktansvärt illamående. Tack vare att jag låg ner och slappnade av behövde inte toaletten besökas.
Gick upp och spydde när klockan ringde. Pliktrogen som jag är så skulle jag ändå pråmt till jobbet. Det råder vikariestopp inom uppsala kommun vilket betyder att skolorna inte får ta in vikarier vid sjukdom, allt ska lösas inom arbetslaget. Idag skulle jag dessutom täcka för idrottsläraren som skulle in till stan med högstadiet. Därför var pressen extra stor på mig att jag måste jobba.
Morgonen tillbringades alltså här hemma i lägenheten med att jag gick runt och smågrät, småspydde och satte på mig kläderna. Det jobbigaste är att man inte vet om det är graviditeten eller magsjuka. Hade jag inte varit gravid hade jag ju aldrig reflekterat såhär och därför ringt och sjukskrivit mig på en gång.
Sedan så gick jag till bussen trots att jag mådde illa. Bussen var 30 min försenad pga väderleken. Precis när jag ser bussen komma känner jag den där obehagliga känslan av att det vänder sig i magen. Försöker parera utan framgång. Lägger värsta spyan framför alla som står i busskuren. Som tur var hann jag iväg ca 15 m ifrån dem, men jag fruktar att de sett det värsta. Jag börjar grina för att jag mår så pissigt. Drattar på ändan på en isfläck och börjar gråta ännu mera. Jag såg inte riktigt klok ut. Vuxna människan går där och småbölar och ser ut som en snögubbe. Nu har jag sjukskivit mig veckan ut. Så här kan jag inte ha det.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Nääej men fy - stackars dig Hanna. Hem och kolla Våra bästa år och ta vara på dig och lilla killen i magen (jag tror det blir en grabb)
Kramar /Mickan
Men stackare!
Färlåt att jag småskrattade när jag läste det där...förstår att det verkligen inte var roligt!! men du skriver det så roligt..
..Jag är i alla fall skitglad att jag aldrig behöver uppleva det där men får bli mamma ändå...Lyx va!! :-D
Mikaela: Ja, ingen höjdare. Jag är så labil just nu. Råkade stöta i huvudet i takkronan och började böla...hahaha... ja, "Våra bästa år" var precis vad jag behövde idag.
Emma B: Haha, det är lugnt. Jag skrattade själv åt spektaklet när jag kommit hem och lugnat ner mig. Har lite ångest inför att åka buss på måndag bara.
Skicka en kommentar