tuff dag med tappad och hittad plånbok

Jag har haft en tuff dag på jobbet med eleverna. Eleverna har inte alls visat sina bästa sidor och inte jag heller för den delen. Det blir som en nedåtgående spiral allting. Känns inte alls roligt när förra veckan var så himla perfekt. Vad är det som händer? Har suttit i enskilda elevsamtal med över sex elever idag! Det är inte kul när all energi går åt till att reda i konflikter och dåligt bemötande/uppförande. Hade också mitt medarbetarsamtal idag, vilket kändes riktigt bra. Jag gillar min nya chef så mycket. Han är så bra, tar verkligen tag i saker.

Annars har inte så mycket hänt. Var ju som sagt lite labil när jag kom hem efter en jobbig skoldag. Skulle till tandhygienisten och ta bort tandsten. Fasiken vad ont det gjorde. Blodet rann och rann och det ilade och sved. Efteråt gick jag till Lidl som ligger alldeles intill för att handla lite mat. När jag ska betala känner jag att min plånbok är borta. Jag letar överallt, men den finns inte någonstans. Fick så snällt och fint säga åt kassörskan att jag inte kunde handla varorna för att min plånbok låg kvarglömd hos tandhygienisten. Jag var ju inte säker på att den låg kvarglömd där, men jag hoppades. Genast började mina tankar vandra till den där konstiga killen inne i butiken. Var det han som snott min plånbok? Men han hade väl inte kommit mig så nära? Fast han hade ju sett väldigt konstig ut. Tårarna började sakta rulla nedför mina kinder och jag gick ut ur butiken för att ringa John. John fick trösta bästa han kunde vilket inte var lätt. Sprang upp till tandläkaren där min plånbok lyckligtvis var upphittad. Fast jag står fast vid att killen i affären var en skummis, dock inte ficktjuv.

Shit asså, dessa hormoner. Vem är jag nuförtiden?