Fy vilken dag. Fredrik vaknade vid fem, sedan skrek han fram tills halv nio. Somnade nån timme och har sedan varit jätteledsen precis hela dagen, och då överdriver jag inte. Han har jätteont i munnen pga tänderna som växer fram mer och mer. Jag känner mig så maktlös, ingenting av det han tycker är roligt fungerar. Inte ens när jag lyfte upp och går runt med honom i lägenheten blir han nöjd. Jag orkar snart inte mer. John jobbar fram till fem. Jag avskyr hans äckliga arbetstider. Igår jobbade han från 8-21. Hela helgen tillsammans försvinner och så lämnas jag ensam med det här. Det är som en kniv som skär om i hjärtat när han gråter och jag inte kan trösta.