Idag har John varit ledig. Vi har bland annat varit på återkontroll hos barnmorskan. Allting såg jättebra ut och jag hade finfina värden. Efter barnmorskan gick vi till Gränby och lämnade tillbaka en felaktig kabel. Vi promenerade sedan vidare in mot stan och käkade sushi till lunch. Jag försökte lära mig äta med pinnar, det gick väl sådär. Tappade sushin i skålen med soja hela tiden. Efter lunchen gick vi till Wayne´s och tog in en varsin kaffe.

Trots ovanstående har jag stundtals känt mig nere och ledsen. Jag tror att min nedstämdhet beror på att jag känner mig ensam (längtar därför tills mammaträffarna kommer igång i höst). Dessutom är det psykiskt påfrestande att gå hemma hela dagarna och vara "alltid redo" inför den lilla krabaten. Jag älskar att vara med Fredrik, men samtidigt kräver det också mycket energi. Att vara mammaledig innebär faktiskt att vara just mammaledig, det är inte Hannaledig jag är. Det är fullt upp med lillgrabben hela tiden och när han sover ska allting annat tas itu med (slänga sopor, bädda, städa etc). Jag är också sådan som person att jag blir nedstämd vid stora förändringar i min livssituation och att få barn är väl en av de största.