Här sitter jag här igen och flåsar som en flodhäst med mina prinskorvfötter. På familjelivs hemsida går det nu att läsa att barnet är helt fullgånget och navelsträngen är cirka 50 cm lång. Idag har vi varit på IKEA med päronen och handlat spjälsäng, lakan och skötbord.

Jag kom precis upp ur badet. *Kadunk* när jag lägger mig ner och vattenytan stiger dramatiskt. Och det är att hålla i med båda händerna och liksom häva sig upp när det är dags att stiga ur karet. Förra gången jag badade började dessutom duschslangen att sprattla när jag skulle duscha av mig. Hela munstycket lossnade mitt i tvättandet av håret och började leva sitt eget slingriga liv. Och där ligger jag som en kossa i badkaret och kan knappt ta mig någonstans. Det är inte lätt kära vänner!

Imorgon arbetar jag sista veckan. Det känns sådär. Jag har mentalt redan tagit mammaledigt så det känns just nu väldigt kämpigt att veta att jag ska stå ut en hel vecka till. Jag vet också att eleverna säkert märker av att jag inte har samma ork och energi, vilket utnyttjas till max.

Hon som ska ta över efter mig hade vikarierat förra veckan i en annan klass. Hon hade träffat på en av pojkarna i min klass som frågat : Är det du som ska bli vår nya lärare?
Hon svarar att så är fallet varefter han säger "då kan vi mobba dig". Det är inte riktigt så illa som det låter, men det säger ändå en hel del om elevernas "härliga" attityd på vårkanten när enbart några några veckor återstår av sexan och mellanstadiet.