Jag blir tokig när jag ska vara tvungen att tänka på jobb under min föräldraledighet. Jag måste in och fixa med ledigheten i kommunens dataprogram. Naturligtvis kommer jag inte in och allting strular känns det som. Jag vill inte ha med mitt arbete att göra nu när jag är ledig. Jag längtar verkligen inte tillbaka utan vill bara njuta av att vara hemma med min son, därför gör sådant här strul mig så frustrerad.

Idag har det varit en kämpig dag härhemma. Kom ut i köket och Freddie sitter vid grinden helt indränkt i kattmat från topp till tå. Hela köksgolvet täcks av en illaluktande brun sörja. Som grädde på moset har han varit på riktigt kinkhumör.

Nu ska jag gå och lägga mig på sängen och fortsätta läsa ur Hypnotisören.

Idag har vi varit nere på stan och myst; John, Fredrik och jag. Det var 15 minusgrader här i Uppsala under dagen så vi ställde in joggingturen på förmiddagen och var faktiskt så förståndiga att vi tog bussen in till stan istället för att gå. Annars är John och jag sådana som ska gå i ur och skur. Totalt onödigt att ta bussen för den lilla nätta sträckan på 2km som det är in till stan. Idag var det dock min oro för att Fredrik skulle förfrysa kinderna som ledde till att vi tog bussen.

Helgen tillbringade vi i huvudstaden för att spana in Åhléns rea. Den var inte alls lika bra som förra året utan det var helt utplockat när vi kom dit. Vi hittade dock lite kläder för ordinarie priser. Hur som haver så var det en helmysig dag i Stockholm på tu man hand. Freddie tillbringade dagen hos mormor och morfar.

Imorgon vet jag inte vad vi ska göra för någonting. Jag vet bara att vi har tvättid klockan sju på morgonen. Helst vill jag ju ut och springa, men är det för kallt så går det ju inte. Jag bara längtar tills de här överflödiga späcket rinner av min kropp. Det är inte alls lätt.

I natt har Fredrik sovit i eget rum för första gången. Det kändes jättekonstigt och ganska smärtsamt. Tiden går så fort, min lilla kille håller på att bli stor. Snart flyttar han väl hemifrån också!

Sista dagen under 2009 idag då. Känns jättebra. Vi ska fira in det nya året ikväll med mina föräldrar. Ingenting avancerat, utan som en myskväll.

Inför 2010 tänker jag:

1. Fortsätta vara rökfri (har inte tagit ett bloss på en stinkpinne sedan nyårsafton 2007/2008)
2. Gå ner i vikt (har ungefär 7kg kvar till min målvikt, vägde som mest 96kg så ni förstår ju att det inte är helt lätt).
3. Äta hälsosammare (dvs undvika en massa halvfabrikat och varor med massa E-ämnen i).

Gott nytt år på er!

Julen hos familjen Bergman är slut för i år. Vi hade det väldans trevligt med mina föräldrar som gäster. Morsan skulle pråmt prova på spikmattan som vi fick i julklapp av en kär vän. Freddie hade magsjuka och skulle pråmt bajsa ner hela tomtedräkten. Som tur var hann vi få några kort på honom innan "olyckan".

Det har varit lite upp-och-ner här några dagar. Johns farmor gick bort natten till lördagen. Det har varit några riktigt tuffa dagar härhemma, framförallt för John. Nu börjar det dock ljusna...

Vi hade turen att få träffa Ulla en sista gång endast några timmar före hennes bortgång. Det var det finaste avsked jag kan tänka mig att någon kan få. Ulla finns för alltid med oss i våra minnen.

Snart blir det fika hos mor och far, efter det en sväng till Gränby, efter det äta lite och efter det hem till bästaste P på kortspel, glögg och peppisar. En mycket bra planering för en lördag.

Jag har bloggtorka, vet inte alls vad jag ska skriva om längre. Idag har jag varit på Ikea. Jaha, och?! tänker säkert ni trogna läsare. Intressant liv den där Hanna Bergman verka ha... not!

Det är liksom inte mer spännande än såhär nuförtiden. Mina dagar tillbringas med mammafikor, mys hos mina föräldrar eller ute på ospännande upptåg(som Ikea) med min käre make. Jag skulle ju iofs kunna ljuga ihop en historia bara för att glädja er läsare, men det känns inte helt rätt det heller. Så vad göra? Lägga ner bloggen eller fortsätta med totalt ospännande inlägg?!

Saker jag grubblar på nuförtiden är varför inte julbelysningen kommit upp på våran gård men de andra gårdarna. Jag har blivit så mycket kärring att jag ringer upp bostadsbolaget och begär ett svar. Jag har blivit så mycket kärring att jag helt sonika ringer upp hyresgästföringen när jag blir hänvisad dit av bostadsbolaget. Jag har blivit så mycket kärring att jag TILL OCH MED går ut i TRAPPHUSET för att hitta numret jag ska ringa.